När Sverige svek Baltikum (5)

Sovjetunionen ockuperade Estland, Lettland och Litauen i juni 1940. Sverige erkände utan protester eller begränsningar ockupationen och den följande annekteringen redan samma sommar.

Men officiellt försökte man tiga om saken. Och när man tvangs att säga något alls hette det länge, att erkännandet bara var ”de facto” och alltså kunde återkallas. Som noten av den 6 november 1940 tydligt visar var detta felaktigt, en lögn helt enkelt (se artikel 4).

Men det finns en andra förklaring till regeringens generade smusslande med erkännandet. Det handlar om hur Sverige hanterade Estlands och Litauens guldreserver, som fanns deponerade i den svenska riksbanken.

Dokumenten visar att Sverige redan den 15 juli 1940 lämnade ut guldet till Sovjetunionen. Det skedde i en situation när Sovjetunionen ännu ockuperade de båda länderna, bara en månad efter det att stridsvagnarna rullat in och tre veckor innan de påtvingade annekteringarna genomfördes.

Sverige hade alltså bråttom att behaga Sovjetunionen. Regeringen förhandlade ju om att få ersättning för de svenska tillgångar som omedelbart hade nationaliserats av den kommunistiska ockupationsmakten. Läget var känsligt. Genom att lämna ut det baltiska guldet hoppades regeringen att nå en uppgörelse.

I noten av den 6 november erinrade regeringen om att alla tillgångar i Baltikum övertagits av Sovjetunionen och att Sovjetunionen därmed också enligt internationell rätt hade ansvar för ländernas ekonomiska förpliktelser. ”I förlitan på att denna allmänt erkända grundsats skulle komma att tillämpas jämväl av de Socialistiska Sovjetrepublikernas Unions Regering i fråga om de estniska, lettiska och litauiska regeringarnas förpliktelser har Svenska Regeringen icke lagt något hinder mot utbetalning till de Socialistiska Sovjetrepublikernas Unions statsbank av guld, som i Sveriges Riksbank deponerats av de estniska och litauiska regeringarna”, hette det.

Händelsen beskrivs också i det interna PM som utrikesdepartementet upprättade 1949 (se artikel 3). Det framgår där att guldet uppgick till ett dåtida värde av 14 respektive 6 miljoner kronor. Och så kommer den avgörande formuleringen: ”Riksbanken medgav 15 juli 1940 efter regeringens hörande, att nämnda depositioner skulle hållas för Sovjetunionens räkning, därest garantier kunde ställas för att de svenska investeringarna i Baltikum förbleve intakta.”

Man får som läsare ett obehagligt intryck av att Sverige försökte köpa tillbaka de svenska investeringarna med Estlands och Litauens guldreserver! Och detta skedde alltså innan länderna ens var annekterade. Den svenska regeringen lämnade ut ockuperade länders guld till deras ockupanter.

Utlämnandet av guldreserverna var i varje fall ett tydligt utslag av ett fullt de jure-erkännande av Sovjetunionens övertagande av de baltiska länderna. Det ledde också till det åsyftade resultatet, ett avtal med Sovjetunionen som undertecknades den 30 maj 1941.

Vad kan man säga till den svenska regeringens försvar? På sommaren 1940 befann sig Sverige i ett ytterst utsatt läge. Finland hade i mars tvingats sluta fred på hårda villkor med Sovjetunionen efter vinterkriget. I april hade Danmark och Norge ockuperats av tyskarna. Sverige var avskuret från sin viktiga handel västerut över havet. Försörjningsläget var prekärt. Man förhandlade med Sovjetunionen inte bara om ersättning för förlorad egendom i Baltikum utan också om ett nytt handelsavtal. Förhållandet till Tyskland var spänt. Regeringen hade känt sig tvungen att acceptera tyska trupptransporter genom landet till Norge, den sk permittenttrafiken. Och fortfarande var ju Sovjetunionen och Tyskland i förbund med varandra.

Räcker detta för att urskulda den svenska regeringens hantering av Baltikum under sovjetisk ockupation? Må var och en själv döma!

Källor: Den svenska noten av den 6 november 1940 till Sovjetunionens utrikeskommissariat finns bland Moskvaambassadens handlingar som är arkiverade i Riksarkivets annex i Arninge. PM från den 20 oktober 1949 finns bland UD:s handlingar i Riksarkivet, Marieberg.

Se också Riksbanken och baltguldet 1940

Till den första artikeln i den här serien:
När Sverige svek Baltikum (1)

Om hur det gick till när Sverige kompenserade Estland och Litauen för deras guldreserver som Sverige lämnade ut till Sovjetunionen 1940: En hedersskuld betalas.