29 oktober 2006

Till Riga för att dö

Mitt i den tyska staden Hannover, bredvid Operan, finns ett mäktigt minnesmärke. Ändå är det lätt att missa det. Man måste komma alldeles intill för att förstå vad det handlar om. Det är först då man ser namnen, 6 800 judiska namn, inristade på monumentets stenhällar.

Det hade bott judar i Hannover i flera hundra år. Från 1933 blev deras tillvaro alltmer outhärdlig. De berövades sina rättigheter, de jagades, de drevs till självmord, de dödades. Den 28 oktober 1938 började deportationerna.

På minnesmärket är tio deportationer nämnda. De gick till Warszawa, Theresienstadt, Auschwitz eller bara utan närmare ortsangivelse till ”Polen”. Den 15 december 1941 gick tåget med judar till Riga, som var ockuperat av tyska trupper sedan juli samma år.



I bokstavsordning står namnen där på stenhällarna, för de gifta kvinnorna även deras flicknamn, med ålder, deportationsdatum och destination: ”BLUMENTHAL, JOHANNA, GEB. ROSIN, 43 J., DEPORTIERT AM 15.12.1941, RIGA. BLUMENTHAL, JULIUS, 54 J., DEPORTIERT AM 15.12.1941, RIGA. BLUMENTHAL, MARTIN, 14 J., DEPORTIERT AM 15.12.1941, RIGA.”

Deportationer till Riga ägde vid denna tid rum från en lång rad platser i Tyskland, t ex Hamburg, Stuttgart, Nürnberg och Berlin. Många måste ha känt till dem. Tyska biografer hade på sommaren visat nyhetsreportage i ”Wochenschau” om hur judar misshandlades på gatorna i staden. Det var ingenting man smusslade med, alls ingen hemlighet. Ändå skedde deportationerna i ordnade former. I Judiska museet i Riga finns bilder från järnvägsstationen i Bielefeldt den 13 december 1941. Många människor, lite bagage, ett fåtal vakter.

24 603 judar deporterades på detta sätt till Riga från Tyskland, Österrike och Böhmen 1941-1942. De kom till ett Lettland där redan 30 000 inhemska judar dödats och dessutom 500 ”oskadliggjorts” genom pogromer i huvudstaden. Detta enligt en maskinskriven rapport daterad den 15 oktober 1941 från Einsatzgruppe A, som hade till uppgift att rensa Baltikum från judar och kommunister. Dokumentet finns i faksimil på Judiska museet.

Rapporten meddelar att ”judeproblemet” i öst inte kunnat lösas enbart med pogromer. Man hade tillgripit ”Sonderkommandos” som förstärkts med lettisk ”Hilfspolizei”, hjälppolis. Dessa Sonderkommandos hade genomfört ”umfangenreiche Exekutionen in den Städten und auf dem flachen Lande” (omfattande avrättningar i städerna och på slättlandet).

Den tyska propagandan satte likhetstecken mellan judar och ryssar. De letter som tjänstgjorde i avrättningskommandona hade ofta valts ut för att de hade anhöriga som mördats av ryssarna eller deporterats österut av dem. Det var en urvalsmetod som ökade kommandonas effektivitet och hänsynslöshet. Och rapporten summerade: ”Der Einsatz der Exekutionskommandos war reibungslos.” (”Avrättningskommandonas insats var friktionsfri.”)

Hit kom alltså de deporterade tyska judarna, t ex familjen Blumenthal från Hannover. En del av dem fördes till gettot som var vandaliserat efter en stor massaker bara någon vecka tidigare. De fick i uppgift att röja upp i förödelsen. Men de flesta fördes direkt till Bikernieki-skogen där de genast dödades.

Av de 24 603 judar från Tyskland, Österrike och Böhmen som fördes till Riga överlevde 1 073 kriget. I Hannovers uppsamlingsläger Ahlem befriade amerikanska soldater den 10 april 1945 de 27 judar som ännu var vid liv där.

(Fakta i denna artikel är hämtade från föreningen Memoriams minnesmärke i Hannover, skapat av den italienske konstnären Michelangelo Pistoletto och invigt 1994, från Judiska museet, Ebreji Latvijā, Riga samt från lettiska historiekommissionens 14:e band, The hidden and forbidden History of Latvia under Sovjet and Nazi Occupations 1940-1991. Siffrorna på deporterade och dödade tyska judar är hämtade från Judiska museet. Ockupationsmuseet i Riga uppger att ca 25 000 tyska judar fördes till Riga och att 5 000 av dem överlevde. Enligt forskaren Aivars Stranga i historiekommissionen dödades ca 20 000 tyska judar i Lettland. Han noterar också att ”Of all Jews who had resided in or were deported to occupied Latvia only 1 182 persons survived”. Det framgår att en del av de deporterade judarna fördes vidare till andra läger, Stutthof och Auschwitz, och dödades där.)

Tidigare artiklar om Lettland: När historien skrivs om och Mordet på Beila Bella Veide.

Nästa artikel om Lettland: När Sverige svek Baltikum

Inga kommentarer: