Är Der alte Fritz på
marsch igen? I år firar i alla fall tyskarna preusserkungen Fredrik den stores 300-åriga
födelsedag. Det blir en stor utställning på Historisches Museum i Berlin.
Finansministeriet ger ut ett minnesmynt och Deutsche Post ett frimärke med hans
porträtt. I bokhandlarna flyter en flod av praktfulla bildverk och biografier.
Firandet är
anmärkningsvärt. Efter andra världskriget ansågs under många år allt som hade
med Preussen att göra som pestsmittat och reaktionärt. Preussen var lika med
militarism och därmed en grogrund för nazismen; så var den enkla logiken. Att
Preussen också stod för en enorm ekonomisk, social och kulturell utveckling
glömdes gärna bort.
Så här kommer det återuppbyggda slottet att se ut. Slottsbron över Spree till vänster. Lustgarten rakt fram och Berliner Dom till höger. |
Byggplatsen är politiskt laddad. Det ursprungliga slottet skadades visserligen av allierade bomber under andra världskriget, men den slutliga förstörelsen stod DDR-regimen för. Slottet sprängdes 1950 – och syftet var politiskt: att markera Sovjetkommunismens seger över Tyskland.
Slottsplatsen döptes om till Marx-Engels-Platz och där höll kommunistregimen massmöten. Strax intill byggdes 1976 Palast der Republik. Det var ett modernistiskt skrytbygge där den östtyska Folkkammaren sammanträdde. År 1990 stängdes dock palatset sedan man upptäckt hälsofarlig asbest i konstruktionen. Och samma år föll DDR ihop som stat.
Debatten kom sedan att
handla om att antingen bevara ett asbestsanerat Palast der Republik eller att återskapa
det gamla preussiska barockslottet. Den tyske historikern Joachim Fest laddade debatten
med ytterligare politiskt sprängstoff. Han skrev i en uppmärksammad artikel att
slottet borde byggas upp igen som ett monument över Sovjetkommunismens sammanbrott.
Vänstern och
DDR-nostalgikerna kämpade för palatset och beskyllde slottets tillskyndare för
”politisk revanschism”, vilket är det fulaste som den tyska vänstern kan
föreställa sig. Men de demokratiska krafterna enades så småningom kring
slottsplanerna. De modifierade Joachim Fests syfte med projektet. I dag heter
det lite luddigt att man vill manifestera Tysklands enhet och demokrati. Vad
det innebär kan var och en formulera efter tycke och smak.
När nu de avgörande besluten
om finansieringen har tagits, är det bara Die Linke, dvs efterföljarna till det
östtyska kommunistpartiet, som fortfarande är emot bygget. Men de har inte
längre något alternativ. Deras symbolladdade Palast der Republik har rivits.
Provdel av den nya slottsfasaden. |
Men även den gamla slottskupolen skall byggas upp igen. Från paradgatan Unter den Linden kommer det därför att se ut som om hela preusserslottet har återuppstått.
Slottets guldglänsande
wilhelminska insida kommer emellertid inte att återskapas – åtminstone inte
till en början. ”Idag är det av finansiella och politiska skäl ännu inte
möjligt”, säger slottsbyggets stödförening i sin tidning. Men möjligheten finns
för kommande generationer, tillägger man. Förhoppningen är tydlig att en gång
kunna visa upp en kopia av kejsar Wilhelms II Vita sal, där han 1871 öppnade
den första riksdagen efter det tyska riksgrundandet.
Ny exteriör utsmyckningsdetalj. |
Det blir skattebetalarna
som står för större delen av byggnotan. I juli 2011 fattade Förbundsdagens
budgetutskott beslut om finansieringen. Inte bara de borgerliga
regeringspartierna stödde förslaget, utan även socialdemokrater och De Gröna.
Totalkostnaden beräknas
till 590 miljoner euro, varav staten står för 478 miljoner och staden Berlin
för 32 miljoner. Frivilliga insamlingar skall betala de preussiska fasaderna
till en kostnad av 80 miljoner euro. Om de frivilliga bidragen kommer att räcka
är oklart. Ännu har stödföreningen bara fått ihop drygt en fjärdedel av beloppet.
I maj i år är det tänkt
att man skall sätta spaden i jorden och någon gång under år 2019 skall ”Humboldt-Forum
im Berliner Schloss” öppnas för allmänheten. Om det är den tyska demokratin
eller den preussiska historien som därmed kommer att vinna mest uppmärksamhet –
ja, det återstår att se.
Referenser: Anna-Inés
Hennet, Die Berliner Schlossplatzdebatte im Spiegel der Presse, Verlagshaus
Braun, 2005; Berliner Extrablatt, Neueste und gründliche Informationen zum Bau
des Humboldtforums in der äusseren Gestalt des Berliner Schlosses, (stödföreningens
tidning), september 2011; Grünes Licht für Berliner Schloss, Tagesspiegel,
7.7.2011; Das Schloss wächst, Tagesspiegel, 20.12.2011; Bund und Land
unterzeichnen Vertrag über Bau des Humboldtforums, Tagesspiegel 22.12.2011.
Anm.: Fredrik II, ”den
store”, var kung i Preussen 1740-1786. Erövrade Schlesien från Österrike i Österrikiska
tronföljdskriget 1740-1748. Utkämpade sjuårskriget mot Frankrike, Österrike,
Ryssland, Sachsen och Sverige 1756-1763. Hade också kulturella intressen och
omfattade upplysningsidéer. Har kallats ”filosof på tronen”.
Se även:
Preussens laddade återkomst
Myten om Preussen och slutsegern
Garnisonskyrkan - en tveeggad symbol
Se även:
Preussens laddade återkomst
Myten om Preussen och slutsegern
Garnisonskyrkan - en tveeggad symbol