19 april 2006

Karl Marx och den svarta porten (1)


I Tysklands äldsta stad Trier vid Mosel stod jag för några dagar sedan och väntade på en buss. Över gatan hade jag ett av de magnifikaste romerska byggnadsverken norr om Alperna, Porta Nigra från 190 e.Kr. Och när jag vände mig om upptäckte jag Karl Marx barndomshem, där han bodde från sitt andra till sitt sjuttonde levnadsår. Det var kanske femtio meter mellan de båda historiska byggnaderna.

Att ha Porta Nigra, den svarta porten, som lekplats! Hur kan det ha påverkat den blivande historiefilosofen? Eftersom mycket lite är känt om Marx barndom, är fältet öppet för funderingar.

Ännu idag berättas Porta Nigras fantasieggande historia för besökande skolklasser. Guider utklädda till romerska soldater skildrar livfullt vinodlarnas by, som Caesar erövrade från gallerna på 50-talet före Kristus och som kejsar Augustus gjorde till romersk stad, Augusta Trevirorum, år 17 f.Kr.
På 100-talet e.Kr. byggdes så den 6,5 km långa stadsmuren med Porta Nigra som kombinerad stadsport och fästning, 36 meter bred och 30 meter hög. Ett skydd mot germanernas anlopp.

Barnen lyssnar storögt till berättelsen om de romerska legionerna som gjorde uppror mot kejsaren och tillsatte en egen kejsare, Postumus, på 200-talet. Denne skapade en separatistisk stat i Västeuropa med Trier som huvudstad och trotsade under 14 år den romerska centralmakten.
Under kejsar Konstantin I, som på 300-talet hade sitt residens i Trier, jämfördes staden i skönhet och makt med Roms egen.

Men väl så spännande för barnaöronen är Porta Nigras öde under 1000-talet. Munken Simeon gjorde en pilgrimsresa till Det heliga landet och när han kom tillbaka hem till Trier lät han sig muras in som eremit i Porta Nigras östra torn. Där dog han efter några år 1030. Hans vän ärkebiskopen Poppo byggde en kyrka på platsen, St Simeons kyrka. Den romerska borgen blev nu en del av denna kyrka.
Och det blev Porta Nigras och efterkommande generationers smala lycka. För som del av en kristen kyrka överlevde romarborgen medeltidens förstörelser av hedniska byggnadsverk.

Men nu kommer det som sannolikt sysselsatte gossen Karl Marx fantasi allra mest. Den franska revolutionen kastade om de sociala förhållandena, kungen halshöggs och så småningom lyfte revolutionskrigen Napoleon till fransk kejsare. Napoleons arméer marscherade in i Trier och staden kom att leva under fransk ockupation i tjugo år.
Det var då en stad som under lång tid hade präglats av konservatism och kyrklig makt. Goethe, som besökte Trier 1793, noterade med tydlig avsky: ”Innanför murarna är staden tyngd, ja nedtryckt, av kyrkor, kapell, kloster, konvent, prästkollegier, riddarhus och monastiska byggnader; utanför blockerad, ja belägrad av abbotkloster, stiftsskolor, cartusianska konvent…”

Den franska ockupationen medförde radikala nyheter som pressfrihet och författningsfrihet. För den judiska familjen Marx, som bodde i staden sedan generationer, var en annan sak än viktigare: religiös tolerans. Marx far, som var advokat, sög i sig av de liberala vindarna och läste Voltaire och Rousseau.

Under denna omvälvande tid av fransk ockupation beslöt Napoleon att frilägga Porta Nigra, dvs att riva kyrkan som omslöt den. Napoleon svärmade ju för antiken och hade hämtat en lång rad antikviteter från både Egypten och Italien. Nu trotsade den franske revolutionären kyrkan och lät riva en helgedom för att lyfta fram det hedniska arvet från romarriket. Snacka om historiens vingslag!

Allt detta hade just hänt i Trier när Napoleon störtades och Wienkongressen 1815 återlämnade staden till det ärkekonservativa Preussen. Tre år efteråt föds Karl Marx i denna stad. Trier måste ha kokat av känslor, historia och berättelser. Fortsättning följer.

Post scriptum: Varför kallas Porta Nigra just den svarta porten? Sandstenen var från början ljusgrå men mörknade under seklernas gång. Redan under medeltiden var stenen nästan svart. Då fick porten sitt namn. Det är alltså inte den moderna biltrafikens fel. Karl Marx levde 1818-1883.

Nästa artikel:
Karl Marx och den svarta porten (2)

Inga kommentarer: