Günter Grass och sanningen

Den världskände tyske författaren och nobelpristagaren Günter Grass, 79, har överraskande berättat att han under de sista månaderna av andra världskriget var soldat i Waffen-SS, dvs den militära grenen av den nazistiska dödskalleorden. Avslöjandet har lett till upprörda och besvikna kommentarer och krav på att han skall lämna tillbaka sitt nobelpris. Men också till stöduttalanden, t ex från författarkollegorna Salman Rushdie och John Irving.

Vad är det egentligen som har hänt? Och har denna historia något att säga oss i Sverige?

Det är i sin nyutkomna memoarbok Beim Häuten der Zwiebel (När man skalar löken) som han berättar denna hittills okända historia. I september 1944 anmälde sig Grass 17-årig som frivillig till u-båtstjänst. Men han överfördes till Waffen-SS, som hade akut behov av soldater i kampen mot de framträngande sovjetiska trupperna på östfronten. Eftersom Grass tillhörde Hitlerjugend, kom från en partilojal familj och såg Waffen-SS som ett elitförband, hade han ingenting emot denna överföring. I februari 1945 avlade han sin SS-ed. Den innebar obrottslig lydnad mot Führern.

Han blev laddare i en stridsvagn och kämpade i 10. SS-Panzer-Division Frundsberg på östfronten. I april 1945 deltog han i ett blodigt slag vid Spremberg, tio mil nordost om Dresden. Divisionen försökte förgäves hindra en rysk genombrytning av de tyska linjerna.

Den 20 april 1945, på Hitlers födelsedag, blev Grass lätt sårad i ett ben. Vid samma tillfälle förlorade hans kamrat båda benen. Grass hamnade på ett lasarett i Marienbad i nuvarande Tjeckien. Dagen efter blev hans division omringad och flera tusen soldater dödades.

Ingen har påstått att Grass begått några krigsförbrytelser. Men det finns ändå många oklarheter. Den enda egentliga källan är Grass själv. Tidigare har han påstått att han var luftvärnssoldat och redan i januari 1945 befann sig i Cottbus som lätt sårad.

En oberoende källa finns. Det är ett amerikanskt dokument från 8 maj 1945 (återgivet i Der Spiegel nr 34, 2006), där det framgår att Grass tillhörde Waffen-SS sedan 10 november 1944. Datumet passar dåligt ihop med Grass egna uppgifter. Från Waffen-SS finns ingen information att få. De förstörde stora delar av sitt arkiv före kapitulationen. Klart är emellertid att utbildningen inom Waffen-SS så här sent i kriget var betydligt kortare än de sex månader som Grass uppger. Experterna tvivlar också på Grass försäkran att han aldrig under denna tid lossade ett enda skott. Soldaterna sköt för att mildra sin egen ångest, heter det.

Der Spiegel frågar surt i ett lysande 15-sidigt reportage om vi, med tanke på oklarheterna, nu har fått den slutliga versionen av Grass krigsäventyr eller om vi kan vänta fler. Tidskriften är tydligt kritisk mot Grass. ”Som knappast någon annan dömde litteraturnobelpristagare Grass i årtionden andra för deras felgrepp och insnärjdhet i Tredje riket. Nu träffar det honom själv.” Spiegel drar slutsatsen att ”Grass inte hade kunnat spela sin roll som förbundsrepublikens skarprättare om han hade varit öppen om sitt förflutna”.

Hade han överhuvudtaget fått nobelpriset 1999 om det framgått av hans CV att han tjänat Waffen-SS? I Nürnbergrättegången stämplades Waffen-SS som en brottslig organisation. Spiegel ringde upp akademiledamoten Lars Forssell, som var med vid nobelbeslutet 1999, och frågade. Forssell svarade: ”Det hade säkert kommit upp till diskussion.”

Nästa artikel:
Tigandets problem/Grass (2)