Men Breslau hade också en av Tysklands största judiska befolkningsgrupper. Det var judar som ägde de viktiga handelshusen och som stod för en stor del av kulturlivet och den högre utbildningen. Med naziregimen följde förföljelse. Tusentals av stadens judar drevs till emigration. Företag, butiker, kaféer och frisörsalonger ”ariserades”.
Sommaren 1938 gick Breslau i festrus. Hitler besökte årets sportfest och Breslau utnämndes till ”Adolf Hitlers trognaste stad”. Den 9 november, Kristallnatten, brann synagogan.
När de regelrätta deportationerna av Breslaus judar började 1941 hade de flesta av dem redan givit sig av. Under två år deporterades drygt 7 000 judar till Auschwitz, Sobibor och Majdanek där nästan alla dödades. De sista begravningarna på den judiska begravningsplatsen på Lohestrasse registrerades den 12 augusti 1942. Sommaren därpå förklarades Breslau ”judenrein”, fritt från judar. (Bilden: minnestavlan på platsen framför synagogan varifrån Breslaus judar deporterades)
Men Breslau var inte längre någon fri stad. Där fanns sex tvångsarbetsläger och fem koncentrationsläger. Omkring 60 000 tvångsarbetare och krigsfångar betjänade den tyska rustningsindustrin, t ex Linke-Hofmann-Werke som bl a tillverkade pansartåg och motorer till V2-raketerna. I KZ Gross Rosen strax utanför staden fanns totalt 160 000 fångar. Av dem dödades omkring 100 000.
Invånarantalet i Breslau steg under kriget från 600 000 till omkring en miljon. Genom staden gick en stor del av försörjningstrafiken till östfronten – tillbaka fick man tusentals sårade som fyllde krigslasarettet. Flera tiotusental av de besegrade polackerna från upproret i Warszawa sommaren 1944 transporterades som fångar till Breslau.
Hösten samma år närmade sig Röda armén. Hitler förklarade den totalt obefästa staden som ”Festung”. Civila och tvångsarbetare sattes att bygga stridsvagnshinder. Under tiden kastade den ryska krigsmaskinen en våg av flyktingar från öster framför sig in i staden.
Den 19 januari gav partiledningen order om evakuering. Det var alldeles för sent. Tågen räckte inte alls till; på Breslaus stationer utbröt panik och människor trampades ihjäl. Redan dagen därpå kom en ny order: kvinnor och barn måste ge sig av västerut till fots. Hundratusentals gav sig iväg. Tiotusentals frös ihjäl, framför allt barnen.
När Breslau den 15 februari var omringat av sovjettrupperna fanns där fortfarande ca 200 000 civila kvar. De försvarande trupperna uppgick till ca 50 000 man mot tre gånger så många ryska angripare.
Åttio dagar av förbittrade strider från hus till hus följde. Stadens historiska centrum hamnade under långvarig artilleribeskjutning. Nya försvarslinjer skapades genom att hus sprängdes och jämnades med marken. Luftwaffe öppnade en luftbro för stadens försörjning. Tusentals tvångsarbetare kommenderades att bredda Kaiserstrasse till landningsbana. Många dödades under arbetet av sovjetiskt flyg. Och landningsbanan kom aldrig till användning – luftbron bröt samman innan dess.
De försvarande soldaterna förvandlades till en hämningslös soldatesk som drog genom staden. Ståndrätter upprättades och hundratals avrättades för plundring, sabotage eller feghet, men laglösheten kunde inte hejdas.
Inte heller när staden på påskdagen utsattes för massiv flygbombning och en brandstorm bröt ut ville stadsledningen kapitulera. Det ledde till folkliga protester bland 1 500 civila som krävde stopp på striderna och hängde ut vita flaggor på husruinerna. Många av de protesterande var kvinnor. Ett hundratal arresterades och 18 sköts av säkerhetstjänsten.
Den 6 maj gav Hitlers mest trogna stad upp. Då hade Hitler själv varit död en vecka.
Det är mycket oklart hur stora förlusterna i Breslau var. För de civila dödsoffren varierar uppgifterna mellan 10 000 och 80 000, inklusive cirka 3 000 självmord. Av de tyska soldaterna beräknas 6 000 ha stupat och 23 000 sårats. Därtill kommer cirka 70 000 döda eller sårade ryssar.
När det gäller de överlevande tyska soldaterna, tvångsarbetarna av skiftande nationalitet, krigsfångarna och koncentrationslägerfångarna saknas tillförlitliga uppgifter. Men ett stort antal försvann österut i den sovjetiska lägerarkipelagen för att aldrig mera återvända hem.
Källor och litteratur: Norman Davies & Roger Moorhouse, Microcosm, Portrait of a Central European City, London 2002; Gregor Thum, Die fremde Stadt, Breslau 1945, Berlin 2003.
Artikeln är nummer 2 i en serie. De andra är:
Till en förvandlad stad/Wroclaw (1)
När Breslau blev Wroclaw (3)
Tyskhatets politiska anatomi (4)
En nobelpristagares sista dagar (5)
Gudsåkern i Breslau (6)
Det finns också en serie som handlar om fördrivningen av tyskarna från Östeuropa efter kriget. Den första artikeln i den serien är: Skuggan från Ostpreussen.
Filmbilder från Breslau i februari 1945.
11 kommentarer:
Skakande skildring, väl beskriven. Du har en fin blogg.
En petitess: jag reagera på att man kallar sista viloplatsen för judar för kyrkogård.
Tack för intressant läsning!
Hej Eva Nygren!
Tack för vänliga ord! Och din invändning är helt korrekt. Jag har därför ändrat i texten från "den judiska kyrkogården" till "den judiska begravningsplatsen".
Bästa hälsningar
Johan
Intressant skildring. Och så levande beskrivet.
Jag har varit i Breslau under hela festningstiden. I mångt och mycket känner jag överhuvudtaget inte igen mig.Jag undrar vem som har upplevt alla dessa ruskigheter som här beskrivs.
Hej Reinhold!
Berätta gärna närmare om vad du upplevde och såg i Breslau. Mina källor har jag som vanligt noga angivit. Det är de två fn mest kvalificerade och seriösa redogörelserna som finns. Men visst, inte heller de kan göra anspråk på hela sanningen. Så komplettera gärna med dina egna erfarenheter!
Bästa hälsningar
Johan
Mycket intressant läsning! Jag upptäckte din blogg nyligen och tycker om att läsa särskilt det du skriver om de f.d. tyska områdena i central och östeuropa. Har själv på senare tid besökt städer som Königsberg, Danzig och Memel för att hitta spår från tysktiden. Reser du själv mycket i dessa områden eller kommer du därifrån från början?
Hej Königsberg, och välkommen till Öga och Öra! Jo, jag har under de senaste sju åren rest en del i Tyskland och Centraleuropa. Jag upptäckte att jag helt enkelt hade dåliga kunskaper om ländernas historia och blev helt fascinerad när jag började läsa på och resa.
Några egentliga rötter i området har jag inte. Men min mormor och en av mina mostrar bodde på 20-talet i Dresden. Det var långt innan jag var född. Deras berättelser lät exotiska och laddade för en ung pojke och de har nog hos mig grundlagt en viss känsla för denna del av världen.
Och du själv? Hur kommer det sig att du söker dig till Europas hjärta?
Bästa hälsningar
Johan
Svårt att säga exakt vad det är som lockar, men det finns så oerhört mycket historia, kultur och dramatik i området. Jag jobbar som so-lärare så jag försöker dessutom att kombinera nytta med nöje.
Under nästa år tänkte jag besöka Breslau och kanske Lemberg. Detta är ju ortsnamn som håller på att glömmas bort helt och därmed kanske också deras ursprung och historia. I Kaliningrad fanns det väldigt få tyska spår kvar. Det mesta var sovjetbyggnader från 50- och 60-talen. Jag hittade dock ett fort från 1800-talet, några enstaka hus samt en del brunnslock med tysk inskription /MVH Henrik
Bra beskrivning? Dock sacknar jag som Polack viss förklaring.( I Sverige sedan kort så ursäkta ev skrivfel). Lite breddare spektrum. Polackerna som Du beskriver kom för sin hämd, söv i stulna sängar, läggs lagor på Breslau Gamla Stad.
Har Du hört om Jalta?
Har Du sett att Polackerna hade då någonting att säga?
Du skriver så att det låter för mig nästan att Polackerna kom till Breslau av sin vilja. Det är rent faktaförfalskning. Du advänder namn för Lwow på tyska. Varför? Du säger inte den ända ord hur många år var Lwow polsk och hur Polackerna fick lämna den -45. Varför?
Relativisering av tysk lidande är en historia.Ta hänsyn att Polackerna också var tvungna att lämna sina ägådelar och flytta. Wroclaw är det nog återuppbyggt intelektuell Lwow som är ukrainsk nu. Vat Du var gör Ukrain med polska gravar? Om man missar var ha händ under tysk stöd och tillåtellse mellan Ukrainsk och Polsk befölkning - så visar man bara en pusselbit av europas historia. Du spelar på känsol om Du visar bara stakars tyskar och polska aggressorer. Jusste-kallas det ju inte för relativisering?
Ryska soldater lämnade Polen 1989!!! Har Du hört om III kriget och sovietplaner? Vet Du att soviet huvudmilitära kvaterer var I Swidnica, Legnica just utanför Wroclaw? Har Du inte nämd den enda ord om Wroclaw militärt betydelse i warszawapakten? Sök och läs och sedan skriv min svensk besserwissare...
Tror Du att den enda polistiska beslut ang. Tyskar blev fattat av Polacker och inte i Moskva?
Men om Moskva kan man inte säga någonting kritisk i Sverige, eller hur?
Hej bäste Anonym, och välkommen till Öga och Öra!
Jag tycker nog att du är lite orättvis mot mina artiklar. Om du läser hela serien om Breslau (och t ex de om Westerplatte och Stutthof) tror jag du skall finna att jag skildrar även polackernas lidanden, t ex det faktum som du påpekar att många polacker fördrevs från de traditionella polska områdena i öster, som Sovjetunionen tog över efter kriget. Fördrivna tyskar ersattes i Breslau med fördrivna polacker. Så var det och jag har inte undanhållit detta.
Att polackerna efter kriget hade behov av att hämnas på tyskarna är begripligt om än inte acceptabelt, tycker jag.
Att du inte lagt märke till att jag är starkt kritisk mot "Moskva" och sovjetkommunismen förvånar mig. Läs t ex artikeln "Den stora utförsäljningen" eller artikelserien om upprortet i Warszawa 1944. (Du hittar artiklarna genom bloggens sökfunktion).
Däremot är det korrekt att jag intresserar mig särskilt för tysk historia, som jag tycker har hamnat i skymundan i Sverige. Jag arbetar därvid som journalist och använder kvalificerade källor som jag redovisar. Jag strävar efter att referera många parters synpunkter och erfarenheter. Trots detta kan jag förstås inte nå någon entydig eller objektiv sanning. Så det är bara bra att du och andra kommer med era reaktioner, tack!
Du har nog också rätt i att jag har ett drag av "besserwisser". Den kritiken får jag väl helt enkelt tåla.
Bästa hälsningar
Johan
Tack för fina artiklar om Breslau. Jag tror att min Pappa kommer från Breslau, så de är även personligt intressanta för mig
Skicka en kommentar