Kommer hem vid midnatt och finner en ung man stå i min port och kissa. På trottoaren väntar helt ogenerat fem, sex andra öldrickande ungdomar, pojkar och flickor.
Vad gör man?
Väntar man snällt tills den unge mannen kissat färdigt? Önskar man sedan godafton, lyfter på hatten, kliver över kisspölen i porten och går in i sitt hus?
Eller vadå?
Jag är 63 år gammal, har själv varit ung och dum och avskyr att tala om ”ungdomens förfall” och att ”det var bättre förr”. Det finns en massa fina ungdomar även i dag och allt var verkligen inte bättre förr.
Men.
Kissade jag och mina kamrater och andra ungdomar ogenerat i porten till ett hyreshus i Lidköping, där jag växte upp på 50-talet? Gick vi överhuvudtaget och drack öl på gatan? Och om vi bara måste kissa, naturligtvis då inte i en port utan i en park eller på en bakgård, hur hade vi reagerat om vi blivit avslöjade? Jag gissar att vi hade blivit oändligt generade och bett tusen gånger om ursäkt. Blotta tanken att händelsen skulle komma fram till våra föräldrar eller till lärarna vore outhärdlig.
Ok. Men vad gjorde du då?
Jag gick rakt fram till den kissande pojken, höjde rösten och förklarade att ”här kan du inte stå och kissa”. Det lät löjligt. Jag var nära att lägga till ”så här gör man inte!” Men det lät ännu löjligare, som ett eko från 50-talet, så jag höll inne med det. Kisspojken blev i alla fall överraskad, skuttade ut ur porten och ställde sig med de andra och glodde fåraktigt på mig.
Sedan gick du in?
Ja. Men precis när jag vände ryggen till, hade öppnat dörren, tagit ett kliv över kisspölen och var på väg in, kom det en öppnad ölburk genom luften och träffade mig i ryggen. Ölen flödade över min rock och skvätte över väggarna i entrén. Då blev jag arg, vände om och klev ut på gatan …
Och?
Där stod hela skocken. Men vem var den skyldige? De ryckte på axlarna. Jag försökte fånga deras blick, en efter en. ”Det var inte jag.” ”Och inte jag.” Jag fumlade i min ficka, fick upp mobiltelefonen och ringde 112. Då blev det plötsligt liv och rörelse i skocken som raskt skingrades, delvis springande.
Jag tänker inte generalisera om ungdomar utifrån denna händelse. Inte utifrån en del andra tidigare händelser heller. Men jag kan konstatera att det inte bara är förekomsten av mobiltelefon som skiljer nattens incident i Stockholm från vad som var tänkbart i Lidköping på 50-talet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det var otroligt bra att du reagerade över huvud taget! Det är nog inte alla som ens hade sagt till den urinerande spolingen, utan istället bara tittat ner i golvet och smugit förbi, av rädsla för reaktionen.
Jag hoppas att detta är en kille som bor i närheten och att du då kan få syn på honom när han är nykter, så att du kan kräva ersättning för kemtvätt av rocken och säga honom några "sanningens ord".
Något av det värsta som kan hända ett samhälle är när människor blir för rädda för att reagera när de ser något som är fel! För det samhället kommer till slut bli oerhört kallt, människofientligt och olustigt att leva i. Men, visst är det svårt och jobbigt att ingripa och det krävs mycket mod för att göra det!
Bra gjort!
Tack för Din uppskattande kommentar. Visst måste fler reagera när det händer oacceptabla saker. Men det är värt att påminna om att det kan vara farligt att ingripa. Vi minns alla hur en ung man som ingrep just mot kissande pojkar faktiskt blev ihjälslagen. Det gäller att ha känselspröten ute, att läsa situationen innan man ingriper... och försöka att hålla sin egen vrede på plats. Säger jag som själv blev arg och kanske inte läste situationen tillräckligt.
Skicka en kommentar