13 september 2007

Mördarna/Munk (5)

I Gestapos grå Opel Kapitän, som på kvällen den 4 januari 1944 körde från Herning mot Ringköbing och sedan vidare till prästgården i Vedersö, satt fem män.

Vid ratten underofficeren i SS Adam Gföller, 40 år, österrikare. Informationerna om honom är knapphändiga. Han hade degraderats på grund av bedrägerier men tagits till nåder av Himmler.

Chefen för specialkommandot var en betydligt mera färgstark person: Otto Schwerdt, 29 år, officer i SS. Han hade varit Otto Skorzenys närmaste man i den våghalsiga operation som befriade Mussolini från fångenskapen på ett fjällhotell i italienska Gran Sasso-massivet i september 1943.

Den 26 december 1943 hade Schwerdt fått order av Skorzeny att ta kommando över en SS-grupp och mörda författaren och prästen Kaj Munk i Vedersö på Jylland. Innan dess hade han aldrig varit i Danmark.

Dansk bakgrund hade däremot Wolfgang Söhnlein, 30 år. Hans far var chef för en konservfabrik i Slagelse men Wolfgang växte upp hos sina morföräldrar i Würzburg. Han ville bli präst, studerade teologi i Tyskland och besökte Danmark på ferierna. Familjen var mycket musikalisk och man sjöng och spelade i hemmet.

När Hitler kom till makten 1933 rycktes Wolfgang Söhnlein med i den folkliga entusiasmen. Han gick med i NSDAP redan samma år, lämnade teologin och studerade i stället till optiker.

Tre veckor efter den tyska ockupationen av Danmark sändes Wolfgang Söhnlein till Danmark för att bygga upp ett kontaktnät av danska nazister och sk stikkere, dvs danskar som var villiga att bli angivare mot betalning. SS-chefen i Danmark, Rudolf Mildner, gav honom uppdraget att ingå i gruppen som skulle döda Munk. ”Vi litar inte på någon dansk person för att utföra denna Hitler-order”, sade Mildner och ställde i utsikt att Söhnlein skulle få befordran och flytta till Flensburg i Nordtyskland. Dit längtade hans hustru.

Till Skorzenys grupp hörde också en civilist, Louis Nebel, 31-årig köpman, organiserad i det schweiziska nazistpartiet. Varför just där? Jo, på grund av dess särskilda antikommunism, förklarade han i rättegången efter mordet. Han talade flera språk flytande och hade därför överförts till underrättelsetjänsten. Hans uppgift var att lära nazistiska sympatisörer i Italien, Holland och på Balkan allt om sabotage och likvideringar.

Av de fyra var det bara Wolfgang Söhnlein som talade lite danska. Därför fanns det en tolk med, Kurt Carstensen, en 29-årig tysk konditor från Köpenhamn, gift med en danska. De hade flera barn. Carstensen var sedan 1934 medlem av nazistpartiet och sedermera även i SS.

När dessa fem män hade hämtat Kaj Munk i hans prästgård (se första artikeln) förde de honom till Hørbylunde Bakker, fem mil österut på Jylland. Kaj Munk kommenderades att stiga ut. Han stod tyst och med lätt böjda knän vid ett träd. Att det var Otto Schwerdt som med sin ljuddämpade engelska pistol, kaliber 7,65 millimeter, sköt det första skottet verkar klarlagt, även om de inblandade senare inför sina domare skyllde på varandra.

Skottet gick in i nacken. Schwerdt tryckte av två gånger. Vid det andra skottet sjönk Munk ihop. Sedan har någon med ett annat vapen, kaliber 9 millimeter, skjutit ytterligare två skott, ett i vardera tinningen, visar obduktionsprotokollet. Sannolikt var det Nebel som höll i det vapnet.

Den danska polisutredningen leddes av en berömd kommissarie, Otto Himmelstrup. Tyskarna försökte stoppa utredningen men Himmelstrup fortsatte att arbeta i det fördolda och gömde utredningsmaterialet.

Efter kriget greps först den fd prästkandidaten Söhnlein i ett nordtyskt fångläger där han försökte gömma sig under falsk identitet. Även tolken Kurt Carstensen greps inom kort. Louis Nebel kunde gripas i München efter tips från en sjuksköterska som hade haft honom som patient. Nebel försökte skylla allt på Schwerdt. Han tipsade om dennes danska älskarinna, som spårades till Stuttgart, där båda greps under dramatiska förhållanden med skottlossning. På sommaren 1946 fanns alla fyra i danskt fängelse. Den femte, Adam Gföller, var försvunnen och antas ha omkommit någonstans på östfronten under krigets sista månader.

Tolken Carstensen frikändes efter att ha samarbetat med polisen och utpekat Schwerdt och Nebel som dem som sköt. Söhnlein, Nebel och Schwerdt dömdes först till döden i det danska sk retsopgøret med nazifolk och samarbetsmän 1947-1949. Men dödsdomarna omvandlades redan efter ett par år till fängelse i respektive 20, 16 och 24 år. År 1952 respektive 1953 blev de plötsligt benådade och utvisade. Nebel och Söhnlein lär ha blivit mottagna av jublande nazister på Flensburgs station.

Otto Schwerdt återgick i tjänst hos sin fd chef Skorzeny som drev en fastighetsmäklarfirma med lägenheter och villor i Malaga under 1960- och 1970-talen.


Bilden: Kaj Munks mördare är glömda. Spåren av hans församlingsbors betalda arbete för tyskarna, som gjorde honom så upprörd, finns delvis kvar (se artikel 1). Sanden kring bunkrarna vid Vedersö klitt har spolats bort under årens lopp och betongresterna ligger nu där som stora, dystra flyttblock på stranden. Men få känner till historien om deras tillkomst.

Källor och litteratur: Bjarne Nielsen Brovst, Kaj Munk. Liv og død (Århus 1984); samme författare Kaj Munk. Krigen og mordet (Viborg 1993).

Till hela artikelserien om Kaj Munk, klicka på etiketten Kaj Munk nedan!

9 kommentarer:

Anonym sa...

Tak for den spændende artikelserie om Munk.

Venligst
Ulrik Høgsbro

Johan Selander sa...

Hej Ulrik!

Återkommen från historiedagarna i Växjö finner jag din vänliga hälsning. Tack! Jag blir lika glad varje gång.
Hälsningar
Johan

Anonym sa...

Selvtak. I øvrigt tyder dit navn på,at du har dansk blod i årene. Selandia er en latiniseret form af Sjælland, og Selander betyder altså sjællænder.

Ulrik Høgsbro

Anonym sa...

Vilka spännande och skakande artiklar om Kaj Munk! Tack!
Ami

Johan Selander sa...

Intressant, Ulrik! Jag visste inte det. Men jag har letat förgäves efter en förklaring i släktlängden.

Och tack, Ami, för uppmuntran!

Johan

Anonym sa...

Efter att ha sett Carl Dreyers fantastiska filmatisering av 'Ordet' tre gånger på kort tid utan att vid någon av tillfällena lyckats hålla tillbaka tårarna var jag tvungen att veta mer om denne Munk. Din initierade artikelserie bidrog verkligen med allt jag kunde önska och lite till. Bland webbens oreda av information är man inte bortskämd med ledsagare av ditt like. Mitt ödmjukaste tack!

John L

http://www.gusogjan.dk/ sa...

Hej Johan. Jeg og min mand har læst din artikel vedr. Morderne/Munk som er meget interresant.
Jeg har lige skrevet en lille artikel vedrørende Kaj Munks mindesmærke og min gamle veninde fra Tyskland. om hendes oplevelse derfra.
Jeg ved ikke om du stadigvæk er aktiv på nettet, om du er - er du velkommen til at læse artiklen på vores hjemmeside http://www.gusogjan.dk/
Med venlig hilsen
Ruth

Unknown sa...

Hej! Tusen tack för artiklarna om Kaj Munk. Tänk så aktuella idag, efter morden på Charlie Hebdo journalister och i den judiska affären!
Genom en himmelsk ledning skall en medlem i vår förening (hörselskadade) ha ett föredrag om Kaj Munk. Detta bestämdes före händelserna i Paris. Inte visste jag då hur rätt det skulle bli. Nu ville jag ta reda på mera om Kaj Munk och hittade dina artiklar. Jag förstår vår medlems entusiasm över Kaj Munk.
Jag delar den nu själv!
Med vänliga hälsningar Lisbeth Faldetta, Karis, Finland

Johan Selander sa...

Hej Lisbeth!

Tack för din vänliga hälsning. Det gläder mig att ni har kunnat ha nytta av mina artiklar om Kaj Munk.

Hälsningar
Johan S