I samband med vinterkriget 1939-1940 måste munkarna i det ortodoxa klostret på ön Valamo i Ladoga fly över isen till det finska fastlandet. Med hjälp av finska armélastbilar evakuerades klostret på en enda dag för att undgå de framryckande ryssarna. Stora delar av klostrets samlingar av kultföremål blev kvar och gick förlorade.
De överlevande började genast söka efter en plats för ett nytt kloster. Man tittade bland annat närmare på en gård i Papinniemi i Savolaks skogar, en timmas bilkörning från Joensuu. På vinden till mangårdsbyggnaden fann bröderna en ikon, som föreställde helgonen Sergei och Herman. Just de båda hade en gång grundat Valamo. Fyndet togs som ett säkert tecken; här skulle Valamo återuppstå. Ett fähus gjordes om till kyrka. Där svinstallarna varit inrättades det allra heligaste. De två hundra ryska munkarna trängde ihop sig i en enkel enplanslänga. Livet i Nya Valamo började. Det var 1940.
I mitten av sjuttiotalet besökte jag en sommardag Nya Valamo. Då levde ännu flera av de gamla ryska munkarna. Men klostret kämpade i motvind. Det kom inga nya noviser. I början av 1980-talet dog de sista av de gamle.
När jag nu i januari hade förmånen att komma tillbaka till Nya Valamo på en kurs i ortodox andlighet, var mycket förändrat. En ny, mycket vacker kupolkyrka är nu centrum för gudstjänstlivet. I taket hänger den väldiga ljuskrona som en gång hängde i kyrkan i gamla Valamo. Det finns ett modernt hotell, ett kulturcentrum med verkstad för ikonrestaurering, bibliotek och en folkhögskola. Den gamla enkla bostadslängan har blivit vandrarhem. Jag fick ett rum i en av de tidigare munkcellerna. Och över sängen hängde en kopia av just den ikon som jag i över trettio år haft vid mitt arbetsbord i Sverige!
I Nya Valamo finns det idag tio munkar som avlagt löftena om kyskhet, fattigdom och lydnad. Numera är de alla finländare. De lever ett regelbundet böneliv med en och en halv timmes gudstjänster varje morgon klockan sex och vare kväll klockan 18. Däremellan har varje munk sina lydnadsarbetsuppgifter, t ex att arbeta i köket, i folkhögskolan eller med klostrets yttre förbindelser via dator.
Nya Valamo är ett finskt ortodoxt kloster och andligt centrum för den finska ortodoxa kyrkan, som har 60 000 medlemmar. Varje sommar kommer cirka 160 000 besökare, turister och pilgrimer. Nya Valamo i Savolaks skogar har blivit Finlands andliga lunga. Om detta tänker jag berätta mer framöver.
Det här är den första av fem artiklar om Nya Valamo och ortodoxin.
Nästa artikel:
Provocerande andlighet/Nya Valamo (2)
9 februari 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Tack för en intressant redogörelse för Valamos historia! Säkerligen skulle fler människor må bra av att komma i kontakt med något andligt och stort, som kan fylla upp det tomrum som många människor som lever i den sekulariserade världen verkar känna emellanåt. McDonalds och Socialdemokraterna kan inte ge en människa allt, så att säga...
För min egen del så finner jag stor tröst i människans litenhet inför naturen och universum. En vecka i den svenska fjällvärlden får mig att känna mig ödmjuk inför naturen och det som skapat den.
Bara det faktum att naturvetenskapen inte kan förklara sådana "basala" frågor som: "Vad fanns innan The Big Bang?" eller: "Vad finns utanför vårt universum?" eller för den delen: "Vad kommer efter The Big Crunch?", tycker jag öppnar upp för de mest fantasifulla utflykterna i tänkandets utmarker.
Finn styrkan i det heliga, men använd den innanför lagens ramar och använd den vist!
Tack Johan - din blogg var precis vad som fattades mig! Blir nyfiken på kursen du gick, likaså på Ahlin.
Eric!
Vad glad jag blev för din kommentar! Tack! Vi hörs och ses.
Johan
Skicka en kommentar